söndag 30 oktober 2011

Det går ju...

Ja, det går rätt bra! I torsdags fick jag narkos för att få inre strålning. Jag får en jättehög dos strålning direkt på Alien när jag får den inre strålningen. Inga biverkningar. Kristina förklarar och visar hur röret ser ut som de har sytt fast där det ska strålas. Narkossköterskan Kerstin är så snäll. Jag var uppe på avdelningen igen vid 11-tiden och Max fanns där! Tack och lov för min tålmodige make!

Efter lite mackor och pannkakor till lunch kände jag att pulsen ökade. Försökte sova och slappna av men.....till slut ringde jag på sköterskan. Hon kom in och kollade. Jo, den låg på ca 100 slag men det kan bli så när allt sömnmedel och medicin går ur kroppen. Jag kommer in om en stund igen, säger hon och går helt lugnt. När dörren stängdes kände jag hur pulsen blev som vanligt igen....Men oj vad trött jag var. Det tar på med hög puls några timmar.

Efter yttre strålningen på eftermiddagen åkte vi hem och klev in genom dörren vid 17.30. Sonen var själv och dottern var på torsdagsklubben. Åå, jag får så dåligt samvete, orkar liksom inte engagera mig. Tack och lov för mobiltelefonerna och goda grannar!!!

I fredags for vi kl 8 och den yttre strålningen tog 12 minuter. Nu har vi lärt oss, Max parkerar inte utan åker runt en stund. Vi tog vägen hem längs Vättern från Ödeshög och det är så otroligt vackert med alla höstfärgerna. Vi stannade några gånger och insöp alla hösten dofter!! Naturen är så skön!

Fredagen var rätt okej, sov inte så mycket. I lördags var ingen bra dag, sov och mådde illa. Det är så jobbigt med illamåendet. Och på nätterna svettas jag som en tok. Jag tycker jag utsöndrar cytostatika och ansiktet är helt flottigt, urk!

Blomsterbudet kom i fredags, tack Malmö för vackra blommor! Och tack Göteborg för brev! Det känns så skönt med alla hälsningar och jag uppskattar det verkligen! Jag känner mig helt lost, vet knappt vad som händer, men vill så gärna hänga med i vad som händer på jobbet. Kul när ni hör av er! Men just nu orkar jag inte med att prata i telefonen....

Söndagen har snart gått och jag har mest legat i soffan. Tog en runda i trädgården, skönt när det blåser i ansiktet. Max och barnen är i stan och shoppar och äter. Jag har fått i mig lite mat och det känns rätt ok. Imorgon hoppas jag att det blir en bättre dag! Det går ju! Ska klippa måttbandet när Max och barnen kommer hem!

4 kommentarer:

  1. Det går!! Härligt Helena, du är så stark och målmedveten!!! Hoppas nu att illamåendet går över. Snart är hälften gjort!!!Tjoho vad bra du är!Mina allra vrmaste tankar och kramar till Dig! Kickan

    SvaraRadera
  2. Krya på Dig Helene!Önskar Hans Fogelmark i Göteborg

    SvaraRadera
  3. Tack både Kickan och Hans för era hejarop! Det känns skönt och det behövs just nu!!!!

    SvaraRadera
  4. Tänker på dig, kämpa på! Många kramar från Jojo

    SvaraRadera