Kontroll IV

I onsdags var jag på fjärde kontrollen. Jag skulle ju få träffa en ny doktor, Dr W. Jag klev upp som vanligt på morgonen, packade upp resväskan från dagen innan och packade igen eftersom jag skulle upp till Stockholm igen, efter undersökningen. Tankarna började mala -hur är hon den nya doktorn,  blir det nån annorlunda undersökning. Tänkte också mycket på min pappa.

Jag vet inte varför jag var så känslig, nojig och började gråta redan i bilen när Max och jag åkte in till Ryhov.

Ganska snart kom jag in till Dr. Vi pratade en liten längre stund. Hon frågade hur det upptäcktes, hon frågade saker som jag inte hade svar på, hon frågade om barnen. Hon var jättebra att prata med. Jag grät mest hela tiden och förklarade att jag var orolig över att träffa en ny Dr. Hon förstod och hon tackade också för att jag talade om det. Det underlättade hela samtalet. Jag sa flera gånger " Jag vet inte varför jag gråter så mycket idag". Vi pratade mera. Efter lite prat fram och tillbaka så kom vi fram till att jag ska nog ta en kontakt med "min" kurator.

Sen var det undersökning - kolla lymfkörtlarna, undersökning och ultraljud och lite frågor. Bra och klart!

Var helt slut sen, svullen i ögonen efter gråten och hungrig efter att inte ha ätit så mycket innan. Maken och jag åt lunch innan jag åkte till Stockholm igen. Nu är det tre månader till nästa gång.

Och snart, snart måste våren vara här!
Helena

Doktorsbyte

Längtar till våren!!

Jag har gått och väntat på kallelsen för var-tredje-månadskontrollen. De brukar skicka den från gyn 4-5 veckor innan vilket har varit bra eftersom almanackan fylls på och det finns nästan aldrig möjlighet att byta tid. Så allt annat får stå tillbaka när jag får tid för undersökning/kontroll.

Jag ringde i fredags till gyn/kvinnokliniken. De hade bokat in mig på en tid om drygt 14 dagar men ingen kallelse har kommit. Hon bad om ursäkt och skulle skicka en. Hon informerade också om att jag ska till en ny Dr eftersom Dr A ska snart gå i pension. Neeej, va synd, var min spontana kommentar. Det känns jobbigt. Dr A var han som meddelade mig beskedet och därefter har gjort tre kontroller efter behandlingen. Vi har pratat om nojan som man får bära i ryggsäcken, blödande tarm, klimakteriet, när jag miste min pappa. Det blir som en relation. En trygg sådan. Dessutom är han överläkare och expert på cellförändringar.

Så viktigt det är att ha människor och i detta fallet Dr som man känner förtroende för. Men det blir säkert bra. Men som sagt, lite jobbigt.

Jag väntar också på kallelse till mammografi. För ett tag sedan avbokade jag tiden för jag ville att Max skulle följa med vilket han inte kunde på den tiden jag hade fått. Uppenbarligen behöver jag ringa dit också. Jobbigt.

Och i veckan är det dags för tandhygienisten igen. Det är också lite jobbigt för jag gillar inte att gå dit men känns bra efteråt.

Men idag kommer min man hem efter att ha varit i Kuba! Jag längtar! Han bokade resan i augusti 2011. När jag fick eländesbeskedet avbokade han. Men nu kunde han åka, vilket säkerligen var välbehövligt för honom efter en tuff tid. Det ska bli kul att se hur Ask möter sin husse ikväll. Och det är skönt att få ha honom hemma igen!

Min vikt som är alldeles för många kilon går åt rätt håll. När jag fick behandlingen gick jag ner fyra kilo. Efter behandlingen har jag gått upp nästan 15 kilo. MEN det roliga är att jag nu har gått ner 8 kilo. Mycket tror jag beror på att jag kan röra mig betydligt bättre efter att hälsenorna känns mycket bättre. Jobbar på att tappa minst 10 kilo till!

Nu är mina planer inställda på att boka en spa-resa men inte så långt hemifrån. Får se om jag kan övertala en kompis - vi har mycket att prata om och då tror jag att vi behöver en hel helg!

Nu åter till Vasaloppet!

Helena