Nyårstankar

Det är alltid lite sorgligt att avsluta året, tycker jag. Lite vemodigt, på något sätt. Men härligt och gott med fräsch nyårsmeny, icke-röda julblommor, glitter och bubbel! Vi firar med Max´s syskon. Det blir kul att få träffa alla!

På Nyårsaftonen brukar Nyårsfén komma för att dela ut de julklappar Tomten glömde eller nyinköpta nyårspresenter. Hon var här idag som du kan se på bilden!

Åsså kommer ett nytt år, 2012. Det känns fräscht, ett helt år som ska fyllas av glädje, jobb, resor, besök, möten med nya människor. Max och jag pratade igår om vad vi gjorde förra året på nyår. Vi kom fram till att vi firade hemma. Jag tyckte det var så skönt att inte åka någonstans eftersom jag for så mycket i jobbet. Tänk, då hade jag ingen aning om vad som skulle komma, och tur är nog det.

Året som gått kommer jag minnas som att det var jobb, jobb, jobb, oftast i Stockholm. Det handlade om nya avtal, medlemsmöten, konferenser, inslag på TV4 om medlemmarnas tuffa arbetsmiljö....och planering inför hösten för ombudsmötet, Nordisk konferens i Köpenhamn. Bland annat.

I slutet av maj fick jag ont i underlivet och i samma veva blev jag kallad till cellprovtagning. Resterande dagar kommer jag minnas att det gjorde ont, ont, ont. Veckan innan min semester var vi med på Almedals-veckan och hade anordnat ett seminarium, det var roligt men vet att jag var så trött för det gjorde så ont......Semestern i Danmark gjorde också ont men då började jag äta ipren, två om dagen....och en ständig oro om att det kunde vara cancer. Tankarna for ofta iväg. 31 augusti fick jag beskedet, det jag hade misstänkt.

Året, 2012, kommer bli året då jag firar stort när jag har fått besked att behandlingen har gått så bra, så bra! Jag ser framemot när jag börjar jobba igen, kanske i mars. Jag blir överlycklig när jag tänker på att barnen, Max och jag är mer tillsammans under 2012. Vi planerar en resa tillsammans som vi kanske gör i april eller maj eller november. Det känns bra när jag tänker på att träffa mina vänner och släkten oftare under 2012.

Jag ska under 2012 försöka bidra på något sätt med något gott till mänskligheten, inte för samvetets skull utan för att det behövs! Och för att jag har fått upp ögonen för alla som gör så betydelsefulla gärningar när det handlar om liv och död.

Om någon i min närhet behöver mitt stöd ska jag vara ett lika fint stöd som många, många har varit för mig under denna höst!! Jag är så tacksam för de som ha hört av sig under hösten, vissa som jag inte kunde tänka mig. Oavsett vem och hur man hört av sig till mig, antingen med sms, blommor, presenter, mail, facebook, kommentarer på min blogg, vykort, brev har gjort mig så glad, så rörd. Jag är så glad för alla fina ord som skickats till mig! Och de som inte har hört av sig klandrar jag inte - var och en har sin ryggsäck att bära på.

Jag är också så tacksam för de hälsningar som Max, Alice och Theo har fått! Max, min Max, vad han har fått stå ut och står ut med!

Jag är tacksam och jag ser med glädje fram emot 2012!

Jag önskar alla ett år fyllt av glädje, balans, god hälsa, gemenskap, kärlek och harmoni! Om året inte bjuder på detta önskar jag alla styrka och goda medmänniskor runtomkring sig för att kunna hantera det som kommer!

Jag önskar speciellt ett Gott Nytt År till min Mamma och Pappa, syster och bror och syskonbarnen som också har haft en tuff höst med oro som jag varit orsak till. Jag vet att jag skrev i bloggen att jag skulle ringa mamma och pappa varje dag under behandlingstiden för det skulle nog lugna dem lite. Men jag orkade inte, inte varje dag, och inte på helgerna när jag mådde som sämst. Så dålig trodde jag aldrig jag skulle bli.

Oavsett vad som dyker upp så är det en del av Livet! Gott Nytt Friskt År!