Det är inte köksrenovering varje dag. Igår kom en jobbarkompis hem till oss för en långfrukost. Jag hade tänkt att vi skulle sitta på balkongen men sommarvädret var inte så gynnsamt kl 09.00. Verandan dög bra. Det blev samtal om lite allt möjligt. Som det brukar vara med henne!
Idag träffade jag Helena med änglarna (se länktips här bredvid) på restaurang Gyllene Uttern för en lunch. Det var första gången vi sågs och pratade med varann. Vi har endast haft kontakt via mailen tidigare. Hon har genomgått samma behandling som jag fast ett år tidigare. Det var lite pirrigt att träffas men vi satte igång nästan på en gång att berätta om våra erfarenheter, minnen, tankar, känslor. Många gånger, nästan alla gånger, tänkte vi lika och kände nästan samma. Och det kändes bra att få bekräftelse på nåt sätt, att någon annan nästan har exakt samma erfarenhet. Att få höra någon annan sätta ord på det kändes också bra.
Vi pratade om de nya insikterna som erfarenheterna har gett oss.
Det kändes bra att få prata av sig med någon som vet precis vad det handlar om som dessutom är klok vilken hon är. Det kanske var tufft för henne att åter prata om det eftersom det nästan var två år sen och man vill helst inte bli så mycket påmind om den där "tiden". För mig är ju erfarenheten ännu ganska nära.
Slutsatsen från dagens möte är; leva i nuet är bra, att sova när man har fått eländesbesked är det bästa, att människor runtomkring en beter sig lite olika när man hade fått eländesbeskedet, att inte slösa energi på människor som gör en illa, att vara med familjen! Ungefär så. Vi kom också fram till att under tiden vi befann oss i en puppa gjordes nya insikter som vi aldrig annars hade fått. Vi är glada för de insikterna även om de var dyra insikter...
Vi pratade om insamlingen till Cancerfonden och änglarna. Vi bestämde att vi tar en ny lunch om ett år igen med då nära Helenas hemtrakter. Vi kommer fortsätta ha kontakt. Jag kom på en massa fler frågor efteråt men det tar vi en annan gång.
När jag kom hem var jag jättetrött och la mig för att vila men somnade en stund.
Imorgon blir det utflykt till Gränna och kanske Visingsö med C och hennes son!
Hoppas solen är där du är!
Helena
Tack Helena för de värmande orden och tack för fantastiskt sällskap! Det var verkligen så skönt att få prata med Dig som upplevt samma sak - som förstår "på riktigt" vad man har gått och går igenom... Som sagt, många dyra insikter som man får förvalta på bästa sätt och sprida bland sina nära och kära. Det blev några tårar frampå kvällskvisten av allt som gjort sig påmint, du hade så rätt... Imorgon ska jag ut och känna vinden, känna att jag lever... Tack än en gång för allt... Kram Helena
SvaraRaderaHelena!
SvaraRaderaTack själv! Och jag glömde ju en viktigt insikt: Vinden, blåsten, naturen, solen! Ja, jag måste också ut och känna vinden!
Kramar!