Det börjar närma sig. Jag har bokat in tid med min chef och personliga handläggare på Försäkringskassan. Nu ska vi snacka arbetsträning och jobb. Det är lite jobbigt men mest kul. Då, innan, var jag ordförande på heltid, förtroendevald, och representerade medlemmarna i Fackförbundet ST inom Arbetsförmedlingen. Jag trivdes bra! Många dagar tillbringades i Stockholm. Mycket tid tillbringade jag på tåget, tidiga mornar och sena kvällar. Ofta saknade jag familjen. Men det var ett spännande uppdrag!
Sen fick jag beskedet. Jag sa till valberedningen i september att jag ställer inte upp för omval som ordförande. Men som styrelseledamot. Valet var i november. Mitt i min behandling. Det kändes lite sorgligt, för mig. Eländet styrde mitt liv. Jag hade inte så mycket att säga till om...
Nu är jag förtroendevald i styrelsen på halvtid och arbetsförmedlare i Jönköping den andra halvtiden. Det var 3-4 år sen jag jobbade som arbetsförmedlare. Nu ska vi prata om vad jag ska göra, min chef, handläggaren på försäkringskassan och jag om drygt
14 dagar.
Nu ska jag kolla till sonen som är hemma idag. Igår ramlade han på en isfläck och slog i svanskotan. Och det gör ONT! Och som mamma gör det ont att se när barnen har ont :(. Vårdcentralen ska höra av sig om en stund.
Men oftast är det bra! Det känns mest bra! Och jag är mest glá!! Snart tillbaka i arbetslivet också. Snart kanske den vanliga vardagen är åter med en Helena som fått nya insikter här i livet. Det blir aldrig sig riktigt likt igen. På gott och ont.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar