tisdag 29 november 2011

Provsvar och försäkringar

Idag ringde sjuksyster Sylvia från Onkologen i Linköping. Hon hade några provsvar från labbet som valsade omkring och de hade inte skrivits in i min journal. Hon frågade vem som hade beställt dessa prover, verkade som att det var några halsprover. Förklarade att jag hade svamp i munnen och troligt i halsen. Till slut kom jag på strumavärdena som beställts av min läkare i Huskvarna. Sjuksköterskan skulle ringa henne. Mycket skumt och detta gjorde mig naturligtvis orolig "Jaha, har jag skit och elände i halsen nu också" är ju tanken...Fick brev från dr Emelie i Huskvarna och nya prover tas vid årsskiftet. Det är som min kompis I.K skriver i sina mail: man blir nojig och tror att allt är cancer om man så har ont i lilltån.

Max och jag har undersökt mina försäkringar via fackförbundet. Ringde och pratade med en trevlig handläggare på försäkringsbolaget. Vi fann att jag har en diagnosförsäkring som man kan ansöka om - om man har "rätt" diagnos. Hon sa att det gäller cancer men då ska den vara elakartad och så rabblade hon lite till. Jag sa att jag vill ju inte veta allt mer än nödvändigt så....Hon förstod det. Jag förklarade att jag ska på återbesök i slutet av januari och det är okej att skicka in ansökan senare. En variant är att jag kan beställa mina journalanteckningar utan att läsa dem och bifoga ansökan. Men då vet jag ju förstås när jag får pengarna att den är elakartad eller också inga pengar om det icke är så, kunde vi också konstatera. Hursomhelst så skickar hon hem ansökan så kan jag fundera på hur jag gör. Jag kan ju ana att den är elakartade men i detta läge vill jag vara i ovissheten. Jag är tillräckligt nojig som det är, men tack och lov så varierar det olika dagar.

Imorgon ska jag vaccinera mig. Ju längre jag väntar efter sista cellgiftsbehandlingen desto mer kan min kropp ta upp av vaccinet. Dr Gabriel tyckte att det var lämpligt att vänta i 14 dagar. Jag kommer inte ha fullgott skydd men ett skydd iallafall.

Ja, dagen har hittills varit en riktig slappardag med maken med lite nytta gjord. Magen börjar kurra när jag är hungrig - ett gott tecken!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar