Jag fick ett brev för drygt en vecka sedan från Förenade Liv. Det är försäkringsbolaget som mitt fack, ST, har förhandlat medlemsförsäkringar med. Jag har en sjukförsäkring där det ingår en diagnosförsäkring som jag har skrivit om tidigare. Jag fick utbetalat 30 000 kr i mars för att jag drabbats av cancer.
Brevet, som var ställt tilll mig, som kom förra veckan berättade om att jag borde undersöka hur mycket jag jag skulle få i ersättning via min sjukförsäkring. Det är bra, att skicka ett vanligt brev och påminna lite om sånt som man oftast inte tänker på. Bra att det inte älltid är på mail eller att "det får man ta reda på själv". Längst ner på brevet informerade man om en "extra god nyhet" - diagnosförsäkringsbeloppet är nu höjt till 44.000 kronor.
Det är bra! Men jag började undra varför skrev de om detta, nu, till mig när jag redan hade utnyttjat den? Har de ingen koll? Jag undrade över när de hade höjt beloppet men det framgick inte, varken i brevet eller på hemsidan. Nästa dag, förra fredagen, ringde jag. Jag ställde frågan om när de hade höjt beloppet. En lite tveksam handläggare ville veta mitt personnummer (?) och fick det. Jo, det höjdes 1 maj. Jag berättade om brevet och att jag hade fått ersättningen och ville egentligen bara veta om det gällde mig på nåt sätt. Synd eller nåt sånt säger handläggaren. Iallafall upplever jag det så och la på luren.
Jag önskar lite mer takt och ton! Jag behövde inte veta detta. Det kan låta löjligt men det sårade - varför vet jag inte. I hjärnan förstår jag men hjärtat blir lite lesset. Tänk lite innan till Vem ni skickar Vad, har jag lust att säga till de Stora. Jag ska nog skicka ett mail. Tråkigt, ledsamt och hjärtlöst. Möjligen är jag känslig - kanske just därför behöver vissa företag tänka över hur, när och varför man skickar information.
Jag skickade en insändare till Fackfötbundet STs tidning Publikt och berättade om vikten av försäkringar. Några dar senare fick jag det här brevet och skickade ett mail till tidningen för att informera om nya beloppet. Ja, jag kan inte släppa det: det hjärtlöst - att jag bara är en i högen och hoppsan hon hade redan fått men men det går i det stora utskicket.....typ. Men jag är glad för de beloppet jag har fått, det är bara sättet för hur de väljer att berätta om den "extra goda nyheten".
Idag började jag arbeta heltid, puh! Trött, men det hade jag räknat med.
Nu har vi börjat ombyggnaden av köket! Det ska bli spännande och kul! Snart säger vi hej då till gamla köket...men jag kan tycka att köket ser rätt okej ut på bilderna. Men jag kan tala om att kaklet ramlar ner, handtagen lossnar, fläktkåpan går inte att göra ren, tapeten är jätteäcklig etc...I juli har vi ett nytt kök!
Trevlig helg!
Helena
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar